åååhåhå, vilken härlig dag! lalalalalalala

Den känns bra nu iallafall. Att vakna vid midnatt av högljudda européer var ju mindre kul. Tycker faktiskt att det är lite dålig stil att komma hem vid tio på söndgskvällen och ha bjudit hem typ sex pers på middag. Vem äter middag klockan elva?? Må så vara, men de kunde väl försökt vara tysta när de gick. Inte nog med att de pratade högt, deras engelska var ju inget vidare heller!

Sen väcktes jag tjugo över sju för att någon busringde på dörren, efter det kunde jag inte somna om, så jag tog mig ur sängen vid åtta och gjorde mig iordning för att ta mig till föreläsningen. En otroligt seg föreläsning. Tror alla satt och stirrade ut genom fönstret, då är det givande.

Efteråt tog vi oss ner till nian för att än en gång bolla idéer för uppgiften. Precis som förra gången var det jag som var mest förberedd i.e. ens hade gjort något. Så jag satt och gav alla andra tips om hur man ska lösa uppgifterna. Braaa där! Jag har fövärvat ett nytt smeknamn, chefen, för jag vet bäst.

Nu är jag iallafall 99% klar och kan njuta av en vecka med min pojkvän, starting TOMORROW! Typ 13 timmar tills jag får en efterlängtad will-squeez. Dessutom verkar det som om min nya kurs inte kommer börja på ett tag, så jag behöver inte oroa mig för oförutsedda föreläsningar. yey!

Så idag har jag unnat mig en helmysig promenad i den kalla vinden och sen ett bad! Jag kommer inte ihåg när jag sist tog ett bad (alltså, jag duschar ju dagligen). Så nu är jag uppvärmd, ren och har nyrakade ben. Nyrakade ben är hur underbart som helst!


He awoke one morning from uneasy dreams and found himself transformed in his bed into a gigantic insect

Det går långsamt nu. Eller fort.. beror ju lite på hur man ser det. Vi har precis fått våra tentafrågot för den här kursen och det är mycket som ska göras på kort tid. Inget blir ju bättre av att på föreläsarna är lite flummiga. De är intressanta att lyssna på, men man undrar ju om de verkligen har hållt sig till ämnet nu när man ser vad det är för frågor man ska svara på.

Idag har jag läst, för omväxlings skull. Fyra texter somegentligen skulle lästs tills dagens föreläsning, men eftersom vi inte fått dem var ju det en omöjlighet. Texterna är tråkiga och komplicerade och har absolut ingneting med tenta frågorna att göra. Så det känns ju bra! Bara en hel eftermiddags och kvälls läsning utan något direkt resultat. Eller ja, liiiite upplyst kanske jag är.

Morgondagen ska spenderas på biblioteket. Jag ska göra något så spännande som att ta med mig datorn dit och sitta där och försöka svara på Gabors andra fråga. Hur det ska gå till vet jag inte, men jag vill iallafall ha hunnit halvägs, helst klart innan jag går därifrån.

Några i klassen ska träffas på fredag för att bolla ämnet mellan oss lite. Jag vill ju helst vara färdig med Gabors del vid det laget, men ska ändå ta mig dit för att höra lite hur de andra tänker. Det bästa vore ju om jag har allt klart på tisdag, för sen kommer Will och då kommer jag ju inte kunna koncentrara mig på narrativa analyser. Planen är väl att ha så mycket som möjligt klart så jag bara behöver korrekturläsa ochfinslipa när han är här. Det kräver dock självdisciplin... Hmmm.. Inte min starkaste sida direkt.

På onsdag kommer han iallafall och som jag längtar! Jag saknar honom så fruktansvärt mycket.



Jag är hellre en svensk tiger än en svensk som tiger

För första gången någonsin kan jag säga att jag låtit mig påverkas av det otroligt invecklade, tråkiga och långdragna ämnet politik. Och ENBART för jag tycker att det är så otroligt intressant att se hur fantastiskt korkade människor kan vara. Jag är inte särskilt insatt men jag är inte korkad iallafall.

Hur är det möjligt att ett parti som SD kan ta 20 stolar i den svenska regeringen? Sverige som genom alla tider varit ett liberalt, välkomnande land. Vi har hjälpt och stjälpt allt och alla.

Jo, anledningen att SD nu är i regeringen och, ännu värre, i en vågmästarroll, är helt enkelt för att vi svenskar är fega. Vi är fega och vi faller för grupptryck. Förut var det "Invandrarna kommer och tar våra jobb". Nu är det "De sitter på sina arslen och lever på VÅRA skattepengar", "De försöker inte ens lära sig svenska". Klart som tusan att SD har kunnat värva medlemmar, det är ju så fruktansvärt många som tänker så! Jag har hört dessa åsikter uttryckas genom hela min uppväxt. Svenssonsvensson sitter hemma i soffan och kollar på nyheterna på lördag eftermiddag. Nyheterna har inslag om gängbråk och Svenssonsvensson muttrar "tro fasen det, så som de där får hålla på" samtidigt sitter unge herr Svenssonsvensson på golvet och leker med sin nya minatyrvolvo, hör pappas åsikter och tar till sig dem.

Det är så enkelt! Tankar och idéer som funnits där i generationer har nu funnit en gemensam nämnare i ett litet parti med farliga åsikter.

Det sorgliga är att det är just invandrarna som tagit oss till den status Sverige som land ändå har. Ett blomstrande liberalt land i norr. Efter andra världskriget var Sverige i desperat behov av arbetskraft. Vi välkomnade alla. Vi tog oss till toppen medan resten av Europa låg i spillror. Det här vet varenda svensk som slutat nian de senaste 50 åren. Å andra sidan har jag läst inlägg från och sett klipp med sverigedemokrater, och det verkar inte som om de var särskilt uppmärksamma under skolåren.

Visst är det kul att läsa folks kommentarer där de klagar på att invandrare inte lär sig svenska samtidigt som man i dessa inlägg kan hitta ett x antal felstavningar och grammatiken ska vi helst inte prata om. Haha! Vi svenskar är bra dumma! Det får mig att le, även om jag inte borde. Fast det klart, man måste väl försöka hitta det som går att le åt nu när ens eget fosterland helt tappat ansiktet inför resten av världen. Bra jobbat svenska folket. "Jimmie Åkesson, talalalala" klingar i öronen. Men en svensk tiger, låt det hända, allt annat är fel ur en demokratisk synpunkt. Jaja, det är vi som ska stå till svars inför våra barn sen. "Nä, vi reagerade inte..." Svenssonsvensson reser sig inte ur soffan för lite främlingsfientlighet.

Men hur kommer det att se ut om fyra år? Förhoppningsvis kan jag beskåda det eländet från en ö i atlanten, för här tänker jag ju inte stanna längre än nödvändigt. Ska nog börja plugga inför det där brittiska medborgarskapstestet redan nu...

Ingenting positivt kan komma utav att ha SD i regeringen. Men det är vi som har satt dem där och det är BARA vi som kan knuffa dem ur sina stolar om fyra år. Tills dess kan man ju bara hoppas att alla andra partier spelar sina kort rätt och slutar göra ett mobboffer av SD. Mobbing skapar sympatiröster, och det räcker väl med att Sveriges mest korkade människor röstar fel, inte ska de snälla också dras ner i SD-träsket. SD må vara dumma, men inser nog att man kan använda skolgårdsmobbningen till sin fördel.

Som avslutning på detta inlägg tänkte jag bara påpeka att Hitler och hans anhängare inte tog sig till makten med "Vi ska gasa ihjäl 6 miljoner judar" som valslogan. och neeeeej, jag jämför inte SD med nazister, inte alls!

Därmed är min korta karriär som politisk skribent helt över, jag lovar.


I'll let you be in my dreams if I can be in yours

Har varit väldigt vältimad vad det gäller vädret idag. Låg och läste under den första störtskuren och hade läst klart lagom till dess att den var över. Då blev det en snabb sväng till posten och sen vidare till biblioteket för att lämna tillbaka boken. Just som jag cyklade över Kvarnbron tittade jag som vanligt upp lite extra för det är så fruktansvärt vackert. I vanliga fall... Nu var molnen kolsvarta och det tog inte mer än två minuter innan de första regndropparna började falla. snabbt som tusan tog jag mig in i skolan, lämnade tillbaka boken och kollade om den andra boken som varit utlånad nu var tillbaka. Den var naturligtvis omlånad så jag vände mig om för att gå. Tittade ut genom fönstret och insåg att jag minsann inte skulle gå någonstans. 

Så det blev närmare två timmar i biblioteket med Hamlet on the Holodeck. Vilket iochförsig var bra, för då gjorde jag ju något iallafall. Liiiite sur blev jag när jag öppnade boken och det första hon refererar till är McLuhan som jag var så fruktansvärt glad att jag precis lämnat bakom mig. Samtidigt kunde jag ju inte hjälpa att jag kände mig lite stolt för jag fattade precis vad hon menade. Kul att känna sig smart.

När jag kom ut hade moderaterna satt ett sadelskydd på min cykel och det satt en massa lappar samt två kondomer på pakethållaren. Jag åkte vidare till centrum och kollade runt lite där hittade bl.a. en secondhandbutik som jag spenderade en god halvtimme i utan att köpa något. Återvände till cykeln för att uptäcka att en av kondomerna var borta, lite tråkigt. Jag som har så stor användning av kondomer...

Min rumskompis föräldrar åker hem imorn, och jag skulle ljuga om jag sa att det inte ska bli skönt. Fast det har ju varit trevligt att någon tar hand om hennes disk istället för att lämna den på bänken i evigheter.

Dessutom har jag äntligen fått mitt efterlängtade brev från mr. Darcy. Ett väldigt fint sådant :)



Jag såg i tidningen att nu finns det en chans, med att åka billigt utomlands

The smile on your face made her think she had the right one
And she thought she was sure by the way you two could have fun
But now she might leave like she's threatened before
Grab hold of her fast before her feet leave the floor
And she's out the door

Cause you want to keep her in your pocket
Where there's no way out now
Put it in a safe and lock it cause it's home sweet home


Det är svårt att koncentrera sig på att läsa när man inte kan få bort musiken som går runt i huvudet.

Jag har iallafall tio sidor kvar i en av böckerna nu och jag är såååå fruktansvärt trött på att läsa om hur sfriktspråket växte fram och ersatte den muntliga kulturen. Jag fattar liksom, har faktiskt förstått hur det funkar sen första kapitlet om jag ska vara helt ärlig.

Fun fact dock: Den första deckaren skrevs 1848. En liten berättelse av Edgar Allan Poe som kallas The Murders in the Rue Morgue satte stämpeln för denna väl expanderande genre, inte minst inom den svenska litteraturen.

Jag har använt tvättstuga för första gången också. Det gick bra...

För övrigt är jag lite ledsen för att de kommer ta bort vardagsrummet i parken ikväll, och jag fick aldrig något kort på det. Hade så gärna velat haft ett kort på migsjälv i en riktig tv-soffa mitt i bolougnerskogen.

And in your own mind you know you're lucky just to know her
And in the beginning all you wanted was to show her
But now you're scared, you think she's running away
You search in your hand for something clever to say
Don't go away

Cause I want to keep you in my pocket where there's no way out now
Put it in a safe and lock it 'cause it's home sweet home
Home sweet home


Gungar så tryggt in mot hamn, som jag i din famn...

Är nog lite inkörd på good old Ted Gärdestad för tillfället.

Alltid kul att veta att det är två personer som läser bloggen. Betydligt mindre press på ig som skribent då, nu kan jag liksom skriva när jag känner för det.

Om onsdagen var den tråkisgaste dagen på väldigt länge så var gårdagen den bästa. Dels hade vi föreläsning, alltid roligt. Sen fick jag också igång en diskussion om att vi borde ta tag i den sociala delen i klassen. Nog ska man kunna umgås när mna har precis samma intresse. Så på kvällen var det fyra av oss som gick ut. Vi hamande på O'learys och betalde 62 SPÄNN för en stor stark. Satte nästan ölen i halsen! Dessutom så smakade den piss, rent ut sagt. Plötsligt var man tillbaka till att sakna engelska pubar mer än någonsin. Jag lovar att jag kommer hamna i England igen, enbart för billig alkohol.

Bäst av allt var iallafall att Will fick ledigt (han pratade med Nick, nu gillar jag Nick liiiite mer). Så om 16 dagar får jag träffa min William igen. Bara tanken gör mig berusad och lycklig. Som jag saknar den pojken! Mot Stockholm den 28de alltså. Bäst av allt; Jag behöver inte sova ensam på en hel vecka... mmm...

DESSUTOM har jag bokat en liten resa till England i mitten av november. Lyckliga dagar på sicksackvägen 19 helt enkelt.


Älskling, jag vet hur det känns när broar till tryggheten bränns

Har antagligen haft en av de sämsta dagarna sen jag kom hem från England. Det är ju inget folk vill läsa om, men jag måste "prata" av mig och eftersom vi lever i en tid där det skriftliga språket snabbt blir vanligare än det muntliga så är ju det här det ultimata sättet att slappa på korken till den här flaskan innan den blir för full.

Så William bokade äntligen sitt flyg hit och allt var frid och fröjd. Jag var extremt glad för det enda som jag verkligen ville skulle hända. I eftermiddags fick jag ett sms. Han kan inte få ledigt från den där j*vla bion för det innebär att två av hans dagar inträffar samtidigt som tre andra i personalens ledighet. Ja, JAG vet att man ska boka ledigt före man bokar biljetter, men han är kille och killar tänker inte lika långt som vi gör. Iallafall, blev jag så fruktansvärt arg. Jag har ju för f*n lämnat bion, och all skit som kom med den, bakom mig. Alla dessa irriterande smågrejer som jag inte kan låta bli att bli upprörd över. Eftersom jag har jobbat där så länge, så VET jag också att de klarar sig utan tre erfarna arbetare i två dagar. Det är fullt genomförbart. JAG skulle för i h*lv*t* kunna sätta ihop schemat åt dem för de två dagarna utan problem!

Dessutom blev jag irriterad på Simon, Natalie, Chrissy och Glenn som ska iväg och bo i Glenns husvagn (det är de som ska vara lediga samtidigt som Will) för jag är säker på att de inte är i likastort behov av den resan som jag är av Wills. Sju veckor isär är illa nog! OCH jag vet att vissa av dem är lite halvsugna som det är. Natalie hade tydligen sagt att hon kanske åker hem andra dagen om det börjar kännas konstigt. Gör hon det så vet jag inte vad jag gör! Tydligen har Glenn precis kommit tillbaka från lite ledighet och Natalie var ledig i juni. Will var ledig över jul förra året, that's it.

Ni hör att jag fortfarande inte blivit irriterad på Will för att han inte bokat ledigt va? Vad kan jag säga.. Kärleken är blind...

Iallafall så har jag pratat med Will (God bless skype)  de senaste två timmarna och jag har lovat att inte vara negativ. Det löser sig väl. jag måste sluta lipa när jag pratar med honom. Det är tur att han k'nner mig och vet att jag brukar gråta varje kväll, för annars hade jag nog skrämt bort honom efter de senaste tv-tre samtalen vi haft. Det är bara en så otroligt jobbig situation det här. Jag saknar honom så otroligt mycket.


Mitt i livets soluppgång

Idag har jag försökt mig på det där med självdiciplin. Efter ett besök på apoteket och hos optiker har jag bakat en kaka och tragglat mig igenom Aristoteles' Om Diktkonsten.

Kul att läsa en text som är ca 2300 år gammal. Otroligt djup och smart man den där Aristoteles. Han kom nämligen fram till att för att en berättelse ska kallas en berättelse måste den ha en början, en mitt och ett slut... Vilken bedrift. Eller nej, i hans bok (som vi föresten bara har halva kvar av, resten har tappats bort. Oturligt nog tappade de bort delen om komedier så allt man kan läsa om är tragedier och så lite om epiker) kan man också lära sig om mimesis. En term som han och Platon kom på och som vi egentligen inte riktigt vet vad den betyder. Det är iallafall en term för att definiera vad dikt är och "det verkar klart att den har med bild, imitation ochavbildning att göra".

Ytterst intressant läsning som ni förstår. OCH! Kvinnosynen: "God karaktär finns hos alla slags människor, ty både en kvinna och en slav kan vara goda, fastän kvinnokönet nog är sämre och slavarna värdelösa som grupp".

Efter att jag läst ut boken, vilket jag gjorde samtidigt som jag gick en lång promenad i parken, kom jag hem och tänkte "Nu ska jag minsann göra mig en kopp te." Då hade den j*vla fransyskan lagat mat, använt båda kastrullerna och lämnat allt i diskhon. Så fruktansvärt irriterande! Med denna upplevelse kom beslutet att jag hellre betalar några hundralappar extra i månaden och hyr en egen lägenhet nästa läsår. Jag tror att 19 år under min mors tak har gjort att jag vant mig vid en viss standard. En standard jag inte brydde mig om när det sköttes åt mig men en standard jag kan hålla själv om det så ska vara. Den här gången får jag nog resa mig över en lapp på skåpsdörren och säga ifrån face to face.


Tre fientliga tidningar är farligare än tusen bajonetter

Jag lyssnar just nu på Falköpings kommundirektör som försöker försvara Falköping som stad. Smålog när hon började göra reklam för sitta slow. Gapskrattade när redaktören då börjar läsa ett mail från en falköpingsbo som förklarar att ingen egentligen vet vad det innebär och att det är sorgligt att man försöker göra Falköping ännu långsammare.

Tydligen är Falköping en av de två sorgligaste städerna i Sverige. Jag säger bara "Told you so" och har egentligen inget mer att tillägga i diskussionen.

Jag vaknade av ett sms från will vid tio i morse. "Hoppas du är vaken och har satt igång med allt du skulle göra." stod det. Det var jag ju naturligtvis inte, och jag lämnade faktiskt inte lägenheten förrän framåt ett. Tog mig till biblioteket bara för att få reda på att boken jag behövde var utlångad. Great! Det blev att sitta i biblioteket och läsa referensupplagan. Trivdes faktiskt ganska bra med det så det kommer nog bli så att jag sitter där ett par timmar imorn också. Boken är förövrigt ganska intressant. Det är däremot inte den bok jag faktiskt fick tag på. "Media" av Marshal McLuhan. Träkig är bara förnamnet, men kapitlen är korta. Dessvärre är den 400 sidor lång...

Det är förövrigt den jag tar en paus från nu och lyssnar på p3 och skrattar för mig själv i väntad på kvällens skype-samtal.


När han vaknade stod dinosaurien kvar

Första föreläsningen och lektorn var sjuk. Hääärligt. Istället fick vi återse Gabor Bora. Häääärligt!

Det diskuterades Bond, Dr Who, Austen, Kubrick, Spielberg och Monterroso. Jag har definitivt hittat rätt. Riktigt myste igenom föreläsningen. Lyssnade på folk som kunde betydligt mer om Kubrick än jag. 2001 känns numera som något jag vill se. Jag kände hur hjärnan sög åt sig som en svamp och smålog åt att inte känna sig ensam längre. Vissa had ju nördat ner sig betydligt djupare än jag själv. Nolonger a freak of my own kind. Det finns så otroligt mycket att lära sig och det gjorde mig så otroligt lycklig!

Mötte samma falköpingsbo två gånger igår. en gång på väg ut på promenad och en gång på vägen tillbaka till Sätra. Han hälsade knappt. Trevligt. Tyckte väl att när man känner varandra tillräckligt att lägga till på fb kan man också stanna till och föra ett snabbt samtal. "Jaha, är du också här? Vad pluggar du då?" osv osv...

Ohwell! Tänkte ta och sätta mig och läsa igenom kapitlet "Narratologi - studiet av berättandets principer". Ytterst intressant! Först ska jag hjälpa min franska flatmate att hitta till tvättstugan.


RSS 2.0