oh captain, my captain

Dagen har spenderats i mitt eget huvud, vilket jag har kommit fram till, inte alltid är det bästa. Jag tenderar att bli väldigt melankolisk och djup. Dessutom hade jag fått ett brev av will, så jag vandrade runt i bologner skogen och tänkte på innehållet. Det i sig var ju inte negativt och gjorde mig inte melankolisk, men ja. Det är det här med att bli lämnad åt sina egna tankar. Inte blir det bättre när Ted Gärdestad skriker "Jag tänker hoppa ner från Eiffeltornet om du lämnar mig". Nej nu skämtar jag, i sammanhanget, fick det mig faktiskt att skratta.

Däremot så kom jag fram till att jag känner något som jag inte ens visste fanns. Det är liksom inte kärlek, det är en sort komfort. Allt känns så rätt att det inte kan bli fel. Jag kom fram till att jag inte trodde att den känslan fanns heller inte att jag någonsin skulle känna så eller ens att någon jag känner känt så i sina förhållanden. Det har de säkert, men jag har aldrig förstått det.

Men nog om det! Usch! Jag skäms faktiskt lite för hur jag låter och jag vill egentligen inte hålla på och mala som jag gör, men jag kan inte hjälpa det.

Jag har framgångsrikt, trots trötta ögon, sett Le fabuleux destin d'Amélie Poulain (Amelie från Montmarte, men den franska titeln är såååå mycket finare). Gillar verkligen den filmen. Både den och Un long dimanche de fiançailles är helt fantastiska och rekomederas starkt! Nu vill jag väldigt gärna se Delicatessen, vilket gör mig liiiite frustrerad.

imorn är det föreläsning som gäller. 10:15 Vad är en berättelse. Ytterst intressant.

Första dagen på högskolan avklarad. Började klockan ett med en väääääldigt intressant genomgång av filmvetenskaps- samt medie och kommunikationsprogrammet (hoppas ni hör ironin i denna mening). En timme av det och en timme av lektorer som pratade om sina forsknings projekt. Filmvetarens lät iochförsig rätt intressant. Harry Schein.. hmmm.. wikipedia! En av de andra hade studerat barnprogram som lilla aktuellt och dess inflytande förändrats. I 30 år hade hon forskat om det här! Nog för att det var intressant, men 30 år!

Efter det var det upprop och vår lektor verkar helt okej. En halvtimme varade det och sen tog jag mig till synsam. För första gången i mitt liv blev jag uppmärksammad om studentrabatt! Kändes lite småkul sådär. Jag menar jag har ju trots allt frågat studenter om student-ID i närmare två år nu, kul att få smaka kakan själv liksom.

Cykeln hem och lyckades med succé undvika ett jehovas vittne i trappupgången. Handla lite och sen slappa framför Akira. Har äntligen sett den utan att somna. Det är itne det att den är tråkig bara att jag alltid varit för trött när jajg sett den, och det är en film som verkligen kräver ens uppmärksamhet. Var faktiskt tvungen att läsa lite om den efteråt för att helt fatta, men det betyder inte att jag inte uppskattar den. Soundtracket är helt otroligt bra, och jag gillar verkligen animen.

Efter det påbörjades ett samtal med pojkvännen och har fortfarande inte slutat.

Jag är trött. Varför går jag inte bara och lägger mig? Nej tack, Will kommer hem från jobbet snart och jag har inte pratat med honom på hela dagen. Därför är jag uppe till stupid o'clock. Därför var jag vaken till fem igår morse. Fool! A fool is what I am! (a fool in love..?)

Spelar roll förresten! Jag kan vara uppe. Ung och fräsch! Klarar sömnlösa nätter! Sen behöver jag ju inte vara på högskolan förrän vid ett tiden så... Det är förresten nu mitt liv som student börjar, och vilken rivstart sen! Hela sex timmar i veckan! Knappt... Tror nog att jag kommer hinna läsa kurslitteraturen mellan föreläsningarna. Man vet ju aldrig, det kanske blir jättejobbigt när man väl börjar...

Jag ska nog ändå kolla upp det där med ett jobb... Ska bara klottra ihop ett cv först.

Ah! nu ringer det!