To die by your side is such a heavenly way to die

Hade en sån där konstig dag igår. Slutade med att jag lipade flera gånger innan jag somnade runt fyra på morgonen. Jag har kommit fram till att jag känner så mycket glädje och lycka att det liksom blir så överväldigande att jag bara måste reagera på mågot vis. Lipa är tydligen mitt sätt att hantera saker och ting. Stackars Will fick sig ett par smällar där mitt i natten. Fast han var för full för att komma ihåg det, så det var ju bra. Herregud, vad jag älskar den pojken! :)

Jag har kommit fram till att jag saknar att ha någon att prata med. I England fanns det alltid någon, men här... Nej, jag funderar på att prata med en psykolog (ja, jag är allvarlig). Bara för att få tömma skallen lite. Det är så mycket som snurrar runt där uppe och jag vill inte tråka ut någon jag känner.

Idag sken solen iallafall, vilket genast gjorde mig betydligt lyckligare. Jag tvättade och städade och sen gick ajg ut och fotade hösten. Tänkte fånga den innan den blev grå och trist.



Kommentarer
Postat av: Emeli

Jag är inte den bästa vad det gäller att hålla kontakten och se till att hitta bra tider till att ringa mina nära och kära eftersom jag brukar vara upptagen med allt möjligt. Men, om det skulle vara så att du behöver någon som kan lyssna på dig så får du höra av dig. Sök efter trasseltrulls på skype.

2010-10-11 @ 16:13:11
Postat av: Jessica

Du är för söt Emeli :) Kanske hör av mig om en månad då, har nämligen börjat urskilja ett mönster i när mina deppdagar inträffar... Men det var ju som sagt ytterst trevligt att träffas och prata lite sist så tack för det. Såg förresten att Joel numera är "in a relationship" vilket fick mig att le stort :)

2010-10-11 @ 17:34:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0