One People, One Führer, One Reich, One Germany

Veckans läxa var att titta på Viljans Triumf.
En alldeles otrolig film!
All heder åt Leni Riefenstahl.
Att kunna fånga en äkta hjärnmanipulation på film.
Helt otroligt att folk köpte det, fast ändå inte.

Jag trodde jag visste en hel del om mellankrigstiden i Tyskland men jag hade inte en aning om hur älskad Hitler ändå var. Man har ju sett bilder på hur folk skriker av lycka när de ser Beatles, ABBA, Elvis Pressley etc. Hitler var precis lika älskad, om inte mer.
Folk står på tå för att se honom, gamla tanter har tårar i ögonen, små barn med höger arm utsrtäckt i den altför välkända hälsningen, den äkta förväntan i människors blickar när de snart ska skaka hand med en av världens mest hatade män.

Att de inte förstod vad som planerades? Fast det är ju bara ännu ett tecken på vilket geni han var. Han lurade ett helt land. Han enade dem under sig med lovord om en bättre framtid. Lidandet efter Världskriget är över och Tyskland ska än en gång bli en världsstat. "Kom till mig bara".

SMACK!!!

Ja, det gick ju inget vidare... Sorry folks! Det är över. Ridån har gått ner för världens bästa talare.

THE END

Lätt att säga med facit i hand.
Hur kan man inte älska historia?



För skojs skull kollade jag om Viljans Triumf var med i 1001 filmer du måste se innan du dör.
Ja, ajg är så sorglig.
Det var den iallafall.
Den var också den äldsta film jag sett.
Från 1934.
Efter det ränkade jag hur många av filmerna jag faktiskt sett.
130/1001, illa!
Slutsats: mer Kubrick, mer Hitchcock, mer Almodovar, mer Haneke, mer Fellini
Kanske skulle jag ta och se några av de filmer jag har också.
Lawrence av Arabien, Tjuren från Bronx, Rocky

Förra hösten lånade Will mig 6 filmer.
Man bites dog, Funny games, Motorsågsmassakern (original), Wickerman (original), Brazil och Video drome
Samtliga var med.
Ibland hatar jag honom.

Lustiga titelöversättningar finns det också.
A hard days nicht kan tydligen översättas med Yeah, yeah, yeah...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0